fredagen den 28:e september 2007

Så här kan det gå...

...om man är en svenska som bor i Italien och bloggar på engelska :) Intervjuad av Culinate, stor matsite vars filosofi är att om man lever bättre genom att äta bättre, och stort fotojobb för en kanadensisk redaktör. Man kan aldrig så noga veta vad som kommer hända i framtiden. Kul är det i alla fall att det går bra för Ilva. Ilva som inte bara förgyller mina dagar med fantastiska foton med underfundiga texter utan hon är också den bidragande orsaken till att jag själv kom till liv som bloggare :) Kolla in och läs intervjun här.


Själv blir det lite stillastående här vad gäller bloggandet då bokmässan pågår för full. På återseende snart :)

onsdagen den 26:e september 2007

Ordlös onsdag

Snacka om balans!



Se hela bildgalleriet hos Nejma

tisdagen den 25:e september 2007

Pimpinella anisum - Anis

Det var ett tag sedan jag skrev om en så vansinnigt god lemoncurd jag gjort med inspiration från Ilva i Italien. I första försöket kryddade jag med färsk dragon men då äggvitan koagulerade och curden blev full av vita små klumpar var den inget att spara på. Den var ju trots allt väldigt enkel att göra och så god - jo jag smakade ju på ändå - å det var bara att pröva igen. Nu hade jag naturligtvis slut på den färska dragonen så det blev istället till att leta bland kryddpåsarna i skafferiet.


I början av juli i år när inlägget gjordes var det inte långt kvar tills min mamma skulle komma hit. Jag tänkte hon skulle få smaka på den och se om hon kunde känna vilken krydda jag valt. Därför blev smaksättningen då i inlägget hemlig utifall hon skulle läsa bloggen innan hon kom hit och fick smakat. Men som några av läsare redan listat ut är den hemliga kryddan anis eller Pimpinella anisum som den så fint heter på latin. Först stötte jag anisfröna i en mortel vilket funkade bra. Men då lemon curden är väldigt len och slät i sin konsistens anväder jag istället färdigmald anis då den är finare än vad jag lyckas åstadkomma i morteln.


Så - nu finns inga hemligheter längre :) Kanske inte helt otippat att jag använder både anis och dragon en hel del i köket. De båda har en dragning åt lakrishållet i smaken. Och lakrisgodis är mitt absoluta favoritgodis - förutom choklad förstås. Men tro inte att jag för den skull gillade hostmedicinen som sas skulle smaka lakris... Däremot lade jag vantarna på en supergod honung med smak av anis förra året och har sedan dess letat och letat efter samma sort. Har väntat på Bondens egen marknad och efter flera lördagar av besvikelse hoppade jag högt när plötsligt en lördag det stod en burk honung med anis och nästan ropade på mig! Glad i hågen cyklade jag hem igen och...ni kan förstå att jag blev besviken då jag satte skeden i munnen och - det smakade stjärnanis! Hur fel blev inte det då? Det är visserligen en mycket vacker krydda och har en typ av lakrissmak men den är inte ens släkt med anisörten och jag använder dom inte alls på samma sätt. Det finns dock de som hävdar att smaken är densamma. Det gör inte jag. Tycker den är lite starkare och kan lätt bli bitter i smaken. Än är det tid kvar på bondens egen marknad och min jakt fortsätter :) Jag ska nog hitta den till slut!




Bilden är inte min utan hämtad från Botanical.com - A Modern Herbal en ekektronisk variant av boken A Modern Herbal av Maud Grieve (1931).

måndagen den 24:e september 2007

Gröna bönor och lök i balsamicovinäger

Måste ju säga att det inte händer så mycket spännande i köket nu såhär i restriktionstider annat än att jag flera gånger förvånats över vad för mat jag fryst in utan att sätta lapp på burken. Förstår inte hur jag tänker när jag tror att jag ska komma ihåg vad jag fryser in. Erfarenheten säger ju precis tvärtom! Än så länge går det absolut ingen nöd på mig men jag måste verkligen hålla mig för att inte köpa något som helst onödigt i affären och i stället faktiskt äta det jag redan har hemma. Frukt och till viss del grönsaker köper jag förstås men fortfarande finns pasta, ris och nudlar kvar samt diverse linser och bönor att blötlägga och koka. Det är inte klokt vad mycket man staplar på sig ändå i skafferiet. Härom dagen köpte jag en kålrot som hör och häpna höll på att gå igenom till priset av grön paprika! Ja, kan ni tänka er en kålrot för dryga 40 kr!! Nej tack! En för nio kronor känns mycket bättre i min plånbok :)


Det känns förstås inte lika angeläget att laga mat nu utan det är mer som något nödvändigt ont. Fast någonstans tycker jag ju om att laga mat och vill att den ska se god ut men framförallt smaka gott. Så för det mesta är det såklart inte något större fel på smaken utan snarare är det så att maten inte alltid ser lika smakande ut. Förmodligen kan bero på för att jag mestadels tillagar diverse grönsaker, skurna i bitar, hackade, strimlade eller rivna, i stek- eller traktörpannan och som sedan äts tillsammans med pasta, quinoa, bröd eller eventuellt ris. Inte så mycket variation på det planet. Men trots det ska jag försöka ta mig samman och faktiskt lägga ut en del av det jag kokat ihop ändå. Det måste finnas fler än jag med tunn plånbok som lagar mat till en person.


Gröna bönor och lök i balsamicovinäger
1 port

1 gul lök
100-150g gröna bönor, frysta
olivolja
1/2-1 pressad citron
balsamicovinäger
havssalt
svartpeppar, nymalen


Strimla löken fint och fräs i olivolja. Tillsätt de tinade bönorna. Pressa över saften från en halv eller hel citron (beror lite på hur saftig citronen är och hur het din stekpanna är). Tillsätt även ganska mycket balsamicovinäger och låt fräsa och puttra på medelvärme en stund. Salta och peppra efter smak. Servera tillsammans med sojakorv eller gourmetburgare och quinoa.


Smaklig spis!

fredagen den 21:e september 2007

Deli Bean

Trots att jag ätit tofu i närmare 10 år är jag egentligen usel på olika tillagningssätt av tofu. Tofu är en färskostliknande produkt gjord på koagulerad sojamjölk som sedan liksom ost formpressas. Variationerna på tofu är många. Några är så lösa och lena och påminner nästan om brulépudding i konsistensen. Andra är fasta och lite stummare och funkar utmärkt att steka eller bara tärna och blanda i salladen. Det finns också olika smaker som exempelvis rökt eller marinerad men vanligast är nog ändå den naturella tofu. Dock gillar jag den rökta tofun som sätter lite piff på maten. De sorter av rökt tofu jag hittat är ganska fasta i konsistensen och funkar att steka eller använda kall som den är.




Nu hade jag turen att träffa på Sajuri Flohr - Göteborgs alldeles egna tofutillverkare, och hennes Deli Bean som producerar färsk ekologisk tofu, på matmässan Interfood. På Deli beans hemsidan finns en hel del läckra recept på hur man kan använda tofu i matlagningen. Och där finns också recept på sötsaker man kan anväda tofun i som t ex pannkakor, kladdkaka, glass och smoothies. Jag med förkärlek till smoothies var bara tvungen att pröva denna kombination. Men nu var jag så hungrig att jag slurpade i mig den innan jag ens hann komma ihåg att fota den! Hur som helst hade jag i en halv avokado, ca 80 g färsk tofu från Deli Bean, ca 1 dl hallon... hrm... det var någotn mer... jo, vätska! Ja, man får ta vad man har och nu "slösade" jag faktiskt en lite flaska fruktjuice från Saltå kvarn av sorten "Fruktkick". Och gott blev det! En riktigt kickstart på dagen må jag säga :)


Smaklig spis!

onsdagen den 19:e september 2007

Ordlös onsdag



Än finns det hopp om livet




Dagens galleri finns här

söndagen den 16:e september 2007

Bokfemman

Nu föll det sig så att jag redan för en vecka sedan hittat till Malins Bokfemma och efter som v 37:s tema var kokböcker tyckte jag det var en baggis ;) Men ack, hur skulle jag kunna välja bara 5? Efter en del resonerande med mig själv hade jag i alla fall veckans bokfemma klar och hade sedan planer på att fota, skriva om dom och fixa ett inlägg.... och inte vet jag hur sju dagar kan gå sååååå fort!


Det hände lite oförutseende grejer här hemma förstås redan vid lunchtid på måndagen och sedan kom den ena överraskningen efter den andra som liksom satte veckan på ändan så att säga. Men nu är det en nu vecka, nya utmaningar och nya saker att lösa. Bokfemman kom helt enkelt av sig. Nytt tema för Bokfemman denna vecka är det såklart men jag presenterar förra veckans val här i alla fall.


Bonniers nya kokbok, mitt exemplar tryckt 1989, ska inte underskattas. Jag använder den i första hand för det grundläggande som till exempel stek- och koktider för grönsaker och fisk. samt gradantal för ungsbak och så vidare. Grunder för såser, stuvningar, gratänger och annat finns där och ett recept som jag använder allra mest från boken är på rödkål. Och det är så gott att det går att laga ofta - inte bara till jul :) Så den används inte för inspiration och roliga recept precis men om man mot all förmodan glömt hur man gör en enkel vit sås är den toppen att ha till hands.


Jamie Oliver - Den nakna kocken, också den en bok från Bonniers, översatt till svenska och tryckt 2001. Tror det är den första av Jamies kokböcker. Som så många andra fastnade även jag framför tv:n och fänglsades av honom när han klämde den ena citronen efter den andra med händerna, bakade bröd rakt på bänken och till råga på allt slickade sina fingrar - i TV! ;) Och till skillnad av en del andra matfantaster måste jag säga att jag gillar hans sätt att laga. Hans passion för maten, ingredienserna och smaker. Egentligen använder jag inte så många recept från boken utan snarare hans attityd till maten och dess tillagning. Det ska vara enkelt och inte alltid på pricken rätt och man FÅR använda händerna! Citronen har fått en större och självklarare plats i mitt kök nu i alla fall.


Maten som stärker ditt immunförsvar - Kirsten Hartvig, Prisma 2002 är min absolut mest använda kokbok. Då jag för en del år sedan knappt kunde röra mig på grund av värk överallt tvingades jag bland annat se över min kost och idag har jag lärt mig ett helt annat sätt att se på maten än tidigare. Likt den kinesiska kostläran ser jag mer till matens egenskaper, näring och hur jag kan använda den för att hålla mig friskare helt enkelt. Boken är full av fakta kring livsmedel som gynnar vårt immunförsvar, den beskriver vanliga åkommor som exempelvis förkylning, allergier, huvudvärk och reumatism och förslag på vad man kan äta för att hindra och/eller lindra besvären. Dessutom finns där en mängd recept på frukostar, smårätter, soppor, huvudrätter, sallader, efterrätter, juicer och örtdrycker.


Det näst senaste tillskottet i kokbokssamlingen är
under valnötsträdet - Anna Bergenström och Fanny Bergenström, Trio Förlag, 2006. Ja jösses! Vad säger man? Inspiration, inspiration, inspiration! Den ligger på nattduksbordet, eller snarare mitt nattygsbord, så jag kan drömma sött och gott hela natten :) Till skillnad från deras tidigare bok, Kärlek, oliver och timjan som var indelad i teman som frukost, grönt, bröd, olika råvarugrupper, picknick osv har de i denna bok istället valt enskilda ingredienser som till exempel tomater, citrus, örter, chili, ingefära, vanilj, choklad, päron m. fl. Det är naturligtvis Fannys fantastiska fotografier som är en högst bidragande orsak till att man längtar och vill ställa till med matfest i dagarna tre! Fast det är naturligtvis helt ok att börja i liten skala och jag lovar att ingen kommer bli besviken på vad ni än prövar från boken!


Annas kakbok - också den av Anna Bergenström (med foto av Fanny Bergenström) Semick bokförlag, 2000 fick jag ett år som julklapp. Och vilken julkapp! Bästa receptet på lussebullar jag testat. Natuligtvis är gamla hederliga Sju sortes kakor från ICA bokförlag flitigt använd men Annas kakbok knappar igen mer och mer :)




En bonusbok jag inte kan lämna hän i sammanhanget är det allra senaste tillskottet i familjen - World Food Café 2 - Easy vegetarian recipes from around the globe av Chris och Carolyn Caldicott, First Frances Lincon edition 2006. Jag har med ljus och lyckta försökt få tag på deras första bok; World Food Café, men utan resultat. Den verkar vara slut precis överallt. För alla er som har ett sådant exemplar ska ni skatta er lyckliga! Så, när jag för några månader sedan fick nys om en uppföljare till den hade spanats på stan fanns inget annat att göra än att norpa ett ex å det snaraste! Den är dock på engelska men för alla oz finns motsvarande g angivna. För övrigt är jag övertygad om att varje teaspoon och tablespoon är lika små som stora på engelska som på svenska ;) Dessertspoon å andra sidan - är väl något lite mittemellan kan jag tro. Inte nog med att det är en bok endast fylld med vegetariska rätter, fantastiska foton utan innehåller även lite historia och reseskildringar från parets alla platser de besökt och maträtter de smakat. Det är definitivt en bok som kommer bli flitigt använd i mitt kök i alla fall!



Smaklig läsning!


lördagen den 15:e september 2007

Lördagsgodis

Photo Sharing and Video Hosting at Photobucket

Så var det lördag igen. Är du sugen på något gott? Men vet inte riktigt vad du ska baka? Kaffe är en underskattad ingrediens i sötbaket tycker jag och det finns en hel del man kan använda kaffet till i baket. Varför inte blanda i en skvätt starkt kaffe i smeten till vanliga chokladbollar. Rulla dom sedan i pärlsocker. Enkla mandelskorpor får lite extra piff med fint malda kaffebönor som blandats i smeten. Och varför inte även röra ner malt kaffe i botten på en cheesecake. Banankakan är ett måste vad gäller att blanda i starkt kaffe.

För mer inspiration och läckra recept föreslår jag att du tar en till på Brazilian Linda där Linda sammanställt alla bidrag till veckans Lördagsgodis. Veckans ingrediens är just kaffe :)


Smaskig Spis!

Stekta kantareller

I början av augusti var jag på min första kantarelljakt. Fick med mig lite kantareller hem, mest som smakprov, och det blev helt enkelt till att steka med lök i smör. De fick ligga i stekpannan ganska länge så de skulle förlora sin "gummighet". Jag gillar svampsmaken men har svårt för själva konsistensen på svamp. Efter en tur runt i Tasteline, där det ena receptet efter det andra blev mer och mer avancerat och innehöll också fler och fler ingredienser, blev det till slut inget märkvärdigare än stekta kantareller. Och jag blev positivt överraskad av vad jag åstadkommit. Nu menar jag inte att det skulle vara något dåligt med recepten på Tasteline, snarare tvärtom. Det är en aldrig sinande källa av inspiration, recept och annat mat- och drycknyttigt att förlora sig i. Ibland funkar det dock lika bra att göra det lite enklare för sig.


Då jag nu för tiden lever under en väldigt ansträngd budget blev jag extra glad när jag nyligen en eftermiddags gick förbi min granne som satt ute och rensade en himlans massa kantareller. Vill du ha lite kantareller med dig hem Åsa, frågade han. Om jag ville! Inte för att svamp är min favvismat nu då men inte säger man väl nej till lite nyplockade guldgula kantareller :)


Som novis på svampområdet (förutom champinjoner kanske) blev det till att göra om det förra lyckade försöket som efter putsning och delning av kantarellerna stektes i torr stekpanna innan smör hackad schalottenlök och en hackad vitlöksklyfta tillsattes. Kantarellerna smakades av med salt och lite svartpeppar. Efter en ganska lång stund i stekpannan var det dags för servering. En skiva rågsurdegsbröd, lätt rostad i samma stekpanna som kantarellerna nyss varit stekta i, så brödet liksom får suga åt sig än mer av svampsmaken, duger alldeles gott och väl att lägga kantarellerna på. Vips så är kvällsmaten färdig :)


I torsdagens pappersupplaga av Göteborgs-Posten (13/9) fanns en del recept och förslag på vad man kan göra med kantarellerna. Finns tyvärr inte på nätet i skrivandets stund och är osäker på om det kommer komma så därför förkortar jag ett här recept, något som definitivt verkar mer än tillräckligt gott för att pröva. Minilasange med kantareller, chèvre och spenat : Hel färsk spenat som ska fräsa lätt i olivolja, blandas med ricotta, chèvre och lite färskriven parmesan. Därefter tillsätts riven muskot, vitlök salt och svartpeppar. Kantarellerna stekes för sig i lite smör samt saltas och peppras. Färska lasangeplattor lägges på plåt. De stekta kantarellerna bredes på varje platta (4 om det är till 4 port) sen en ny platta på och bred över ostblandingen, ny platta osv. Översta lagret en lasangeplatta som får en hög med riven parmesan över sig. In i ugnen på 175 grader i ca 40 minuter. Klart! Servera med grönsallad.



Smaklig Spis!

fredagen den 14:e september 2007

Lubb

Har i veckan skrivit om mitt besök på Interfood och den fantastiskt goda mat jag åt där. Under Ordlös Onsdag nu i veckan valde jag en bild på menyn som bidrog till frågor om lubb. Det är alltid kul att kunna bidra till förkovring vad än det kan handla om men rör det sig om mat är det än roligare tycker jag.

Lubb - Brosme brosme - är en saltvattenfisk, trivs på djupt vatten och som enligt Wikipedia är den enda art i ordningen torskartade fiskar med en enda ryggfena. Nu är jag ingen biolog men en liten förklaring ska göras då det kan vara förvirrande att i en del fakta hittar man att lubben tillhör lakefiskarna och i andra att det är en torskfisk. Nu är det ju så att i ordningen torskartade fiskar finns 10 familjer varav lakefiskar (Lotidae) är en - under vilken lubb tillhör- och torskfiskar (Gadidae) är en annan familj.

Lubben är lite knubbig och kompakt och köttet som är fast kan påminna om hummer. Den kan väga 15-20 kg och bli över 1 meter lång. Vanligen är dock 1-5 kg och ca 60-80 cm lång. Hos Svensk fisk kan man hitta en massa mer information och matnyttigheter om våra fiskar.

Hos WWF å andra sidan hittade jag dock information om djuhavsarter som bör undvikas. Däribland fanns just lubb listad. De skriver att:

Fisket är idag i princip oreglerat. Det föreligger ett förslag från EU-kommissionen till reglering av antalet båtar som fiskar på djuphavsarter, men inget beslut har fattats och motståndet från flera länder är kraftigt (framför allt Irland och Frankrike). Redan under år 2000 var Internationella havsforskningsrådets (ICES) bedömning att de flesta djuphavsarterna fiskas “utanför säkra biologiska gränser”. Dessutom får man i trålfisket bifångster av andra djuphavsarter som man inte använder och som dör av tryckförändringen under lyftet av trålen.

Djuphavsarterna är dåligt kända, men man vet att de generellt växer mycket långsamt, blir sent könsmogna och föder få ungar åt gången. Till exempel atlantisk soldatfisk blir inte könsmogen förrän runt 35 års ålder.

Förmodligen är denna fisk riktigt god som det mesta man bör undvika :) Hittar ingen information hos Krav och kan tänka mig att denna fisk fortfarande är ganska ovanlig. På en sida som inte verkar vara uppdaterad på många år står dock att lubben kanske har det läckraste köttet av alla nordiska torskfiskar men är inte av större ekonomisk betydelse i Sverige. Hur det är med den saken idag vet jag inte. Svensk fisk skriver också att den av många anses vara en delikatess.


Bilden är tagen från Svensk fisk - Våra fiskar.


onsdagen den 12:e september 2007

Nya Camino ute nu!


För alla er matblolggare och andra gäller det att inte missa det självklara magasinet för en smartare livsstil - Camino - som med det tredje numret finns ute i butik. Månadens tema är MAT! :)

Ordlös onsdag

Himmelskt gott



Smaken av denna meny saknar ord och mer ordlöst

tisdagen den 11:e september 2007

Mera Interfood 07

För att vara en mässa för restaurang och storkök är jag förvånad över hur lite smakprover det bjöds på och än mindre ställen att fika/äta vid som fanns där. Nu höll jag mestadels till i Ekostaden och upptäckte vid en rundvandring att det faktiskt bjöds på mer mat i den stora hallen. Och inne i vinhallen kan jag bara ana hur mycket det bjöds på, om än mer i flytande form ;) En och annan liten kaffe slank dock ner. Men tur var kanske det, denna brist på mat, för restaurangen inne på själva mässan. Och hade inte jag tur som lunchade där! Blev först inte direkt imponerad av de blöta plastbrickor - sådana där med färdiga fack i liksom, som man bara ser i amerikanska filmer - men jag hittar inte ens ord att beskriva hur gott jag tyckte allting smakade. Det var så gott att jag helt enkelt var tvungen att börja forska lite kring maten.


Och det visade sig att det var självaste Årstiderna som stod bakom restaurangen. Årstiderna som för övrigt hade en av de snyggaste utställningarna på mässan i mitt tycke. Årstiderna är ett lantbruksföretag med egen odling på tre gårdar i Danmark. De säljer och levererar matlådor fyllda av ekologisk frukt och grönt direkt till din dörr! Årstiderna grundades för snart tio år sedan av René Geroge Jensen, Rune Kalf-Hansen, Sören Ejlersen och Thomas Harthag. För närmare presentation av denna kvartett föreslår jag att du tar en titt här. Årstidernas filosofi är att Vi är det vi äter och visst har vi väl hört det förut om än i kanske lite annorlunda sammanhang. Men personligen tilltalar denna filosofi mig i allra högsta grad. På deras hemsida kan man läsa att de ser människan som ett självständigt ekosystem och att vad vi gör med naturen liksom kommer tillbaka till oss genom miljö mat och vatten. Vårat naturliga beroendeförhållande mellan natur och människa vill Årstiderna ta vara på och vårda på ett så smart sätt som möjligt. Genom att odla ekologiskt gör man just det och producerar på så sätt mat på ett hållbart sätt.


Och vilka lådor sen du kan beställa! Lådor fyllda med säsongens färska ekologiska råvaror. Du kan välja mellan t. ex. Mixlådan, Baslådan, Stora fruktlådan, Singellådan och det finns t.o.m. en fisklåda! Kika här för att se alla olika lådor du kan få levererade från Årstiderna.


Och, nej, jag har inte glömt maten. Snarare tvärtom! Jag kan verkligen inte komma ihåg när jag åt så god mat senast. Och jag är övertygad om att det dröjer ett tag tills jag smakar något i den klassen igen. Alltså lär det ju dröja tills jag glömmer den ;) Maten liksom bara smälte i munnen. Som jag skrev så var jag inte så imponerad av plastbrickorna men det var bara att fylla den så gott det gick. Först en kall broccolisallad gjord på kokt broccoli, persilja, olivolja, citron salt och peppar, på med grillade majskolvar och basilikasås och så en varm tomatbuljong i vars glas de fiskätande gästerna fick grillad lubb på spätt nerstucken, och en busenkel men ack så god efterrätt serverad i glas den med. Efter vad jag förstår är det självaste kocken Rune Kalf-Hansen som ligger bakom recepten. Årstiderna har gjort flera tusen recept genom åren och ett av dom är efterrätten var så god, så god så den har jag skrivit ner till er direkt. Och det receptet går också att hitta, liksom många av alla recepten de gjort, om du klickar här. Vill här också passa på att tacka Birgitta på Årstiderna som hela tiden fanns till hands att svara på alla mina frågor.
Tack för hjälpen!



Äppelsallad med chokladboll

4 personer

4-6 äpplen
2-3 dl apelsinjuice
1 msk hackad timjan
40 g mörk choklad
50 g honung
50g smör
40 g havregryn
1 msk kokosflingor


Smält chokladen försiktigt tillsammans med smöret och honungen. Rör sedan i havregrynen och låt blandningen stelna. Gör bollar som du rullar i kokos. Servera bollarna med tunna klyftor av äpplen som marinerats i apelsinjuice smaksatt med timjan.


Smaklig spis!

lördagen den 8:e september 2007

Redan lördag igen

Men jag förstår inte vad det är som gör att jag hela tiden missar denna fantastiska idé med lördagsgodis. Det är ju inte direkt så att jag ogillar att baka eller så. Snarare tvärtom. Har hamnat lite på efterkälken då jag under veckorna funderar och bakar något med förra veckans ingrediens och då så jag missar den aktuella :) Har just slukat sista biten av en fantastiskt god chokladkaka vars inspiration kom just från förra veckans chokladtema. Om jag hoppar över vanilj nu då och istället kollar hos Brazilian Linda nu på måndag för ny ingrediens så ska jag göra ett nytt försök till nästa lördag. Men fram till dess kan ni ju alltid spana in några läckra recept med vanilj som tema här. Bilden visar den så kallade Göteborgstryffeln från Flickorna Kanold. Och ja, det är flingsalt ni ser! Funkar hur bra som helst till lördagsgodis :)


Smaskig spis!

fredagen den 7:e september 2007

Gårdagens ihopkok



Tött efter tre dagars rundvandring på Interfood orkade jag inte ens fundera på mat av den mer kulinariska arten utan ville bara ha energi i mig helt enkelt. Och då temat tömma frys och skafferi råder här blev det helt enkelt en kokblandning. Ja, fort skulle det ju gå också såklart. Som tur är finns ju kryddorna och det sätter ju onekligen lite piff på den mest tillintetsägande maten. Det blev inte så tokigt i alla fall och rätten har nog potential att utvecklas på sikt :) Och nu råkade jag ha en gourmetburgare från Hälsans Kök kvar i frysen vilket lika gärna skulle kunna varit en sojakorv eller annan typ av vegetarisk burgare. Så ta vad du råkar ha i frysen för tillfället!

Ta fram och tina ditt val av protein. Har du ont om tid och som jag ingen mickrougn kan du använda spisen och värmen som blir runt själva spisplattorna när de är igång att tina maten. Funkar lika bra att till exempel tina brödskivor medan tevattnet kokar upp. Ta också fram de frysta gröna bönorna. Sedan är det bara att sätta igång.


Åsas ihopkok
1 port

fullkornspasta (30-50 g torr pasta eller den mängd du anser dig behöva äta själv)
1/2 gul lök, skuren i bitar
1 stor morot, skuren i bitar
gröna bönor, sista resterna i påsen ;)
havregrädde, sista slatten
anis, malen
paprikapulver
svartpeppar, nymalen
havssalt


Sätt på en kastrull med vatten till att koka resten av ingredienserna i. Skala och skär under tiden löken och moroten i bitar. När vattnet kokar upp häller du i fullkornspastan. Ganska snart efter det lägger du även i löken. Efter halva koktiden åker morötterna i och på slutet är det bönornas tur. Låt vattnet koka upp igen och ta sedan av plattan på vilken du istället sätter en liten stekpanna. Stek den i bitar skurna gourmetburgaren i den torra stekpanna. Är den helt igenom tinad behöver du natuligtvis inte skära den i bitar. Det går i alla fall lite fortare att få varm på så sätt om den fortfarande är lite kall och frusen i mitten. Under tiden häller du av vattnet från koket, förslagsvis med hjälp av ett durkslag.

Häll tillbaka allt i kastrullen och ställ på plattan som du just tagit stekpannan med burgaren ifrån. Häll över havregrädden, ca 1/2 dl. Krydda med anis, paprikapulver, nymalen svartpeppar och smaka av med lite havssalt.


Smaklig spis!

torsdagen den 6:e september 2007

Skafferirisotto

Som jag skrev häromdagen råder det en del inköpsrestriktioner nu för tiden och vad gäller mat får jag tömma skåpen här hemma. Det resulterar ju naturligtvis i att man får vara lite extra kreativ för att få ihop något. Fast egentligen måste jag nog ta tillbaka det påståendet med detsamma och menar istället att det bara är att ta de ingredienser som finns, koka, hacka, strimla, fräsa, steka, blanda, krydda och ät. Mer än så krävs oftast inte :) I måndags blev det en för mig ny variant på en lite fuskrisotto. Ja, lite fusk för den är gjord på avorioris och har inget vin i sig. Så kanske skulle en vardagsvariant av risotto vara en bättre beskrivning än fuskrisotto. Hur som helst så fick den bli min middag i måndags.

De små belugalinserna hade jag redan kokat och sparat i burk i kylen. Har man inte det går det bra ändå för de är snabba att fixa då de inte behöver ligga i blöt eller så. Det är bara att skölja den mängd du vill ha och koka sedan i 15-20 minuter.


Skafferirisotto
1 port

3/4 dl avorioris
1/2 röd lök
ca 100 g blomkål
1/2 orange paprika
ca 1/2-1 dl kokta belugalinser (beroende på hungrig du är!)
olivolja
grönsaksbuljong
vatten
1/2 tsk bockhornsklöver
getost, hommage (en hårdost som jag använder på samma sätt som parmesan)


Hacka löken fint och fräs en stund i den i kastrull upphettade oljan. Häll i det okokta avorioriset och låt det bli blankt och lite genomskinligt innan du slår på vatten/buljong. Jag använder en färsk grönsaksbuljong på burk från Alpnäring. Burkar ta ca en tsk och lägger direkt i lökochrisblandingen och slår sedan på en deciliter vatten. Jag har inget bra mått på vattnet och utan fyller på, i ganska små mängder åt gången, allt eftersom så jag tycker detta funkar bättre än att göra en buljong i förväg. Som en risotto sig bör behöver den omsorg. Man får röra lite då och då och passa så det inte kokar torrt. Fyller på med nån halv deciliter vatten i omgångar och det tar nog i alla fall minst 30-40 minuter innan det kokat klart.

När avorioriset börjar bli klart är det dags att tillsätta blomkålen. Skär den i lite olika storlekar vilket kommer ge olika karaktär då de större bitarna behåller tuggmotståndet mer. Tillsätt mer vatten och låt koka in. Sedan är det dags att tillsätta paprikan som är skuren i ganska små bitar och de redan kokta belugalinserna. Grönsaksbuljongen har en ganska kraftig smak så jag kryddar inte så mycket i övrigt och saltar inte alls. Men just denna dag var jag sugen på curry men kom på att jag har bockhornsklöver hemma. Det är nog den av alla de kryddor som gör att jag gillar curry så mycket. Mal några frön i en mortel och strö över risotton liksom lite nymalen svartpeppar . Så allra sist rör du ner grovt riven getost.


Smaklig spis!

onsdagen den 5:e september 2007

Dags att rösta månadens Cyberkock!

Efter ett litet sommaruppehåll är det återigen dags för Cyberkocken och snart ska höstens första Cyberkock koras. Bidragen är lämnade och nu är det bara att rösta på din favorit. Tyvärr har jag inte haft möjlighet att vara med denna gången men hoppas komma igen fram i höst. Låt inte det hindra er bara att kolla in alla andra deltagare och deras recept. Rösta går ju som tur är ändå :) och det gör ni här.

Markus Aujalay

Jag glömde ju förstås att skriva om årets vinnare till titeln "Journalisternas Kock" igår. Det var allas vår Markus Aujalay som kammade hem vinsten. Juryn som valt journalisternas kock består av matjournalister i Sverige. De motiverar sitt val med att Markus Aujalay förgyller vardagsmaten och "på ett nyskapande sätt inspirerar han till matlagning som engagerar hela familjen." Att han både skriver recept för vanligt folk och tävlar på avancerad nivå i matlagning är ett stort plus. Markus Aujalay vann titeln "Årets kock 2004" och säker har de flesta av er sett i tv-rutan en duel under senare år. Och sorgligt nog missade jag hela denna föreställning då jag var på jakt efter mat att fylla buken med...

Nu är det dags för mig att ge mig iväg igen för ännu en dag på mässan :) Det blir ingen Ordlös Onsdag för mig denna vecka men kika gärna in här för mängder av spännande, roliga, fräcka och vidunderliga bilder.

tisdagen den 4:e september 2007

Interfood 07

Efter en hel dag på matmässan Interfood 07 på Svenska mässan i Göteborg sitter jag här och försöker smälta alla intryck från och av människor, surr, förpackningar, maskiner, dofter och så vidare. Det är mycket information på en gång. Tur att mässan varar i 3 dagar :) Årets tema är eko och en avdelning, Ekostaden, var alla producenter, grossister för ekologiskt och biodymaniskt odlad mat och annat löst folk samlade. Med hjälp av Tomas Tengby följde på scenen det ena miniföredraget efter det andra.

Och hade det inte varit för min vän Johanna Stål, chefsredaktör på Camino, skulle jag förmodligen varit utan både kaffe och bulle som ett viss lila kaffemärke bjöd på. Tack Johanna! Det var en välbehövligt paus under vilken jag passade på att lyssna till Tomas Berglund, vd för Almnäs Bruk i Hjo.


Lite senare sprang jag på min kompis Jessika Kjellgren och hennes arbetskamrat från Sackeus, en stor livsmedelsgrossist för Fair Trade produkter. Hrm, det är väl där jag måste köpa mitt kaffe förstås och kakao och te och choklad och marmelad och...ja, det finns en hel del varor att välja mellan. Tyvärr hamnade S:et i Sakeus bakom Linda Årlud. Som tur är syns det tydligt var de kommer från på Jessikas tröja som för övrigt kommer från Dem Collective.


Och maten! Den kräver absolut ett eget inlägg. Det såg inte mycket ut för världen först. Den serverades på en sådandär typiskt amerikansk matbricka, som bara finns på film trodde jag ;) vilken är som en tallrik och bricka i ett. Men den var gudomligt god!!! Kan det bli annat med råvaror från Årstiderna och självaste kocken Rune Kalf-Hansen bakom menyn? Och så hittade jag en rolig grönsak jag aldrig sett tidigare och smakade på min från och med idag godaste "krydda" som är en blomma men vars blad man kan äta. Den ska definitivt odlas på min lott nästa år! Men nu är jag så trött och måste sova så jag orkar en dag i morgon också. Då gäller det maskiner av alla de slag; kaffe, disk, kassa, mixar, pressar och annat matnyttigt för att driva ett café.

måndagen den 3:e september 2007

Cyberkocken

Imorgon bär det iväg till Interfood 07 på Svenska mässan i Göteborg :) Årets tema är eko och schemat är fulltecknat av alla seminarier, föreläsningar, vin- och champagneprovningar och diverse smakprov jag tänkte hinna med. För att inte tala om alla utställare med ekologiska förtecken och inte minst rättivsemärkt. Jag lovar att återkommer med rapport om mässan.

Tills dess finns mycket att kika på då cyberkocken dragit igång igen efter ett litet sommaruppehål. Värdinnan är Deinin på Cloudberry Quark. Det råder projekt tömmaMissMeistersskafferifysochkylinnanhandlanymat hemma hos mig nu så denna omgång har jag inte lagat något och bidrar därför inte med något eller några recept. Det finns dock en hel del där inne i skåpen. Mer än vad man kan ana. Frukt måste jag handla och en och annan färsk grönsak men i övrigt är budgeten extremt tajt så det får bli mer cyberkockande en annan gång. Men det hindrar mig ju som sagt inte att kika in hos exempelvis Görel, Anne, Anna-Eva och Frida som lagat mat så det ryker i helgen. Och rösta på sin favorit kan man ju också alltid göra :)

Smaklig surf!

Paprikasallad eller Pimento ensalada

Det är inte utan att jag otaliga gånger under denna långa gråa och blöta sommar drömt mig bort till varmare och soligare breddgrader. Det har samtidigt fått mig att tänka på mat jag ätit på andra ställen än här hemma. För en del år sedan gjorde jag en nyårsresa till Kanarieöarna. Haha, vad de skrattade åt oss som mitt i deras vinter gick barfota (i regnet) låg på stranden (och frös) försökte bada (och njuta i kallt vatten) och tyckte det var heeelt fantastiskt varmt (inte över 20 g) soligt (med ett orangefärgat sandmoln från Sahara hängande över oss) och skönt! Men när vi landade hemma igen visade termometern på minus 10 grader och visst hade vi fått lite fler fräknar på kroppen :) Allting är relativt...


Vad jag minns från ön vi bodde på var alla getter! De fanns flera tusentals getter på den lilla ön som klädde de svarta lavabergen. Och läs och häpna om det inte var på just denna resa jag första gången smakade OCH njöt av en bit getost. Idag skulle jag inte vilja vara utan den. Getost är för övrigt i stort sett den enda mjölkprodukt jag äter. Något jag däremot inte smakat sedan dess är en fantastisk god Mojo Verden eller Mojo Rojo för den delen heller. Jag fick med mig en liten burk av vardera sort hem och önskar så att jag då skulle haft sinne nog att kolla ingredienserna, tillverkare och annat intressant som skulle vara bra att ha idag. Men ack - man kan inte ha huvudet på skaft hela tiden ;) Burkarna inhandlades av en lokal tillverkare i en bodega längs vår väg i bergen. Kanske var det det helt enkelt så att det saknades en hel del information på burkarna ändå. I alla fall så var den gröna mojon, såsen, baserad på koriander! Jojo minsann, koriander i högkoncentrerat format. Och lika het och god som en chili. Jag letade länge hemma efter liknande mojo. Flera tipsade mig om ajvar vilket verkar vara en avlägsen släkting till den mojo rojo jag hade. Hur som helst, kombinationen koriander, chili och paprika har jag använt många gånger sedan dess.

Mycket färgsprakande grönsaker finns i butikerna nu så varför inte slå till med några färska paprikor av olika färg? Här kommer ett enkelt recept på en paprikasallad som aldrig slår fel.Vill man kan man blanda i lite strimlad gul lök också.


Paprika sallad/Pimento ensalada
1 röd paprika
1 orange paprika
1 gul paprika
solrosolja
några droppar hot chili sauce (red habanero pepper)
2 msk hackad koriander



Värm en stekpanna på medelvärme och häll i ganska mycket olja. Lägg sedan i de strimlade paprikorna (om du har lök i så börja med den). Låt det ta en stund och ha gärna på lägre värme för att inte riskera att bränna vid. Tillsätt den heta chilisåsen. Alltså, det är inte någon Heintz ketchupvariant med chili eller så utan snarare en tabascoaktig sådan. Öka värmen lite och låt fräsa på en kort stund. Salta efter smak. Blanda till sist i den hackade färska koriandern och tag av plattan. Klart att servera!



Smaklig spis!

söndagen den 2:e september 2007

Gott var det här

Är det den bokstavligen blöta sommaren, de blåsiga och allt kyligare dagarna, arbetslösheten och odugligheten att ingen vill ha en eller helt enkelt osnälla människor som får mitt humör ur balans. Skolorna börjar igen. Arbetande människor återgår till sina jobb efter semestern och dess otaliga resor och jag... jag är fortfarande utan jobb, utan semester, utan skollov och utan pengar. Jag har intentionen att vara med, delta och bidra men det faller platt slutar oftast med att jag sitter här och stirrar och inte vet vilken väg jag ska gå. Det känns som alla vägar hittills ändå bara är fel vägar. Jag är trött på att gå vilse. Eller egentligen går man väl inte vilse direkt utan tar en omväg eller två ;) Alltid lär man sig väl något på den vägen också :) Det är bara att vandra vidare.

Men nej, detta är ju ingen dagboksblogg utan handlar till största delen om mat. Nu tillhör ju socker, fett och andra goda ingredienser kategorin mat, om än inte helt livsnödvändigt förstås, och som jag av någon outgrundlig anledning fightas mot dagarna i ända. För det mesta går det bra men som livet i övrigt går det upp och ned med den saken också - oftast i sällskap med varandra - och nu är det till skärpning för Miss Meister! Såg lite försent (och kanske tur det) att veckans ingrediens till Brazilian Lindas Lördagsgodis var Choklad! Men hallå? Hur kunde jag missa det? Men ett litet chokladgottips ska ni få ändå (och det på en söndag till och med). Jag har ju en nästintill renskrapad (fast den är ganska nyinköpt) liten burk honung i skafferiet. Det är en alldeles speciell kravmärkta honung med smak av choklad och mynta! Jag köpte den av Bengt Kling från Bergsgårdens honung som en lördag fanns i Haga på Bondens egen Marknad. Igår var jag där och tänkte lägga vantarna på en till burk med denna himmelskt goda chokladhonung men till min förtvivlan var den slut! Jag fick trösta mig med ett par praliner från Flickorna Kanold istället :)


Slutet gott, allting gott!

Related Posts with Thumbnails