Dags att börja dricka kaffe igen tro?

Btw, precis när jag började bläddra i Vagabonds matnummer 2012 så slogs jag av denna annons från Moccamaster. Så himla typiskt att jag slutade med kaffe för 10 veckor sedan. Jag har länge suktat efter en sådan. För ett par år sedan då jag gjorde ännu en av alla praktiker så hade de en moccamaster där som jag bryggde kaffe i till alla som kom på kurs. Aldrig att jag fått så mycket beröm för gott kaffe som då. Jag lämnar äran helt åt Moccamastern.

Kan definitivt föreställa mig en lila ögonsten i mitt kök - ännu hellre i ett större kök än mitt med endast en ca 40 cm arbetsbänk. Som sagt, kanske är det bara en tidsfråga innan kaffet åter är min ständiga följeslagare mitt i livet.


På återseende!

***

Mina hjälpmedel

En sådan här mackapär borde alla ha hemma! Jag vet inte hur det är med er men jag har i alla fall svårt att få ut allt gott ur tuberna. Kanske är det innehållet, materialet av själva tuben eller så hör jag väl till det klena släktet men jag tycker inte det är lika lätt som förr, då jag liksom skrapade tuben mot kanten på köksbänken för att få ut så mycket som möjligt ur den. Jag må ha hyfsad kondis nu och innan och innan jag skadade mig sent i höstas var jag faktiskt ganska stark i både ben och armar men nyporna mina, är inte de hårdaste. När symtomen kommer sätter den sig oftast först i fingrarna och handlederna så jag jag har fortfarande ett par väl använda hjälpmedel kvar i köket.


Hjälpmedel? Varför då, undrar ni. Symtom, för vad? Jo ser ni, när jag var som sjukast och hade ständig värk var det inte mycket jag klarade av att göra som vanligt. Allt tog oerhört lång tid och bara efter morgonens bestyr så var jag helt slut. Då var det bara att ge sig iväg till jobbet för att där ta hand om 15 små underbara liv. Tyvärr höll inte det och jag tvingades sluta med mitt då valda yrke som förskollärare. Idag, tio år senare och ett otal timmar i varmvattenbassäng, handterapi på rehab, akupunktur, vila, ändrad kost, frånvaro av ett ständigt utsättande, i form av stora barngrupper på förskolan, för smitta av diverse infektioner, träning och så vidare är jag långt mycket bättre. Dock är knogarna oftast svullna och ömma liksom handlederna som inte gillar häftiga rörelser och vridningar. Kraften i fingrarna finns inte alltid och jag blir lätt fipplig och tappar saker. Som om att styrseln i fingrarna inte riktigt finns längre. Och då är dessa redskap oumbärliga för mig!


Har ni sett en mer välklämd tub än denna? Och vem vill i dessa "släng inte maten", sopsortering- och återvinningstider lämna kvar en endaste milliliter av goda pastejer, kaviarer och vad det nu är för mat som kommer i tub innan den ska till återvinningen. Jag är dock osäker på var ni alla kan hitta en sådan här guldklimp men jag skulle tipsa er om att hålla ett öga på webbshopen Ninas matbod. Man kan aldrig så noga veta om den plötsligt dyker upp där. Jag lovar att meddela er så fort jag vet!


Trevlig vecka!

***