Jag brukar få inspiration av Ilva till udda mjölsorter, gryn och frön jag inte visste fanns. Dessvärre är det inte sällan udda mjölsorter är svåra att få tag på här hemma. Och som om inte det var nog är de ofta ohyggligt dyra. Kastanjemjölet är t ex ett mjöl jag inte hade den blekaste aning om att det fanns. Det enda i kastanjeväg jag ätit är helt enklet rostade kastanjer. Rätt och slätt. Med det blev bland annat dinkelkakor och zucchinimuffins med kastanjemjölet. Polenta är förvisso något jag kännt till men alltid haft svårt för att riktigt veta vad göra med. Blir liksom aldrig riktigt bra. Nu har jag dock gjort en del olika saker med polenta och tror snarare det är så att jag inte riktigt är förtjust i det än att jag misslyckas. Senast i raden är kikärtsmjölet. Jag minns inte på rak arm vad det var jag fick för mig att baka/laga när jag först köpte en påse kikärtsmjöl. Kanske var det helt enkelt så att det stod på hyllan bredvid de andra artiklarna jag handlade den dagen.
För några år sedan gav jag mig i alla fall i kast med en tomatfylld farinata på kikärtsmöjl och för inte så längesedan bakade jag även frallor med kikärtsmjöl i. Nyligen såg jag denna chilikryddade farinata hos Ilva som också tipsade om att man kunde använda kikärtsmjöl i chokladkakor. Så fick det bli. Till min hjälp tog jag Anna och Fanny Bergenströms bok Under valnötsträdet där det finns ett recept på chokladkaka som jag har modifierat en del. Hade t ex bara 3 ägg (ska vara 4) och ingen choklad hade jag heller hemma. Bytte således ut 1 dl vetemjöl mot kikärtsmjölet, behöll samma mängd smör och tillsatte 1 dl paranötsmjöl. Går sannolikt lika bra med hasselnötsmjöl, riven valnöt eller annan nötsort som smakar bra ihop med choklad.
Smält smöret och ställ åt sidan. Vispa ägg och socker pösigt. Mixa kakao, bakpulver och alla mjölsorter. Blanda mjölmixen med äggsmeten. Häll till sist i smöret och rör ihop allt till en smidig och ganska lös, men ej rinnande, smet. Häll i en bakplåtspappersklädd långpanna, eventuellt med strödda kokosflingor i botten. Grädda ca 25 minuter i mitten av ugnen på 175 grader.
Låt svalna ordentligt. Gärna över natten så den "sätter sig". Går lika bra att baka den tidig på morgonen och vänta med att äta den tills på kvällen. Servera med turkisk yoghurt och apelsin. Eventuellt kan du spetsa till yoghurten med några kryddmått lakritspulver.
Jag kan inte sluta äta dessa goda bönor. Har säkert blandat ihop dem minst en gång i veckan sedan pausen och då jag var på besök hos Pipopp (vars blogg för närvarande ligger och vilar sig). Det är världens enklaste att göra och i princip lika galet goda som mina andra favvisbönor - kalla kikärter - om nästan inte ännu lite godare.
Jag har fortfarande inte hittat torkade stora vita bönor att koka själv, vilket jag gör med alla andra bönor och linser jag äter, så jag köper faktiskt färdiga. Den godaste sorten tycker jag är de ekologiska i tetrapack av Zeta. De finns även i mindre storlek och då i 3-pack. Och så var det dijonen. Bara ett par dagar efter jag kom hem föll det sig så att självaste Miss Meister gick och fyllde år. Josåatte då var en inne på sitt fyrtionde år. Finaste presenten var en påse med gott & blandat. Nä, inte den där godispåsen med färgade gelésaker i utan det var vinäger, olja, brödpinnar, kryddblandingar och så två små burkar dijonsenap (Tack L!). En dragondijon och en svartvinbärsdijon. Dragondijonen tog slut i ett nafs så jag vart tvungen att införskaffa mig den större burken. Så just till denna dressing, trots att Pia använde vanlig, är dragondijonen alldeles utmärt att använda. Det går såklart även bra att krydda med dragon till en vanlig dijon. Idag pudrade jag dessutom i lite torkad dill. För skoj skull. Smakade fortfarande lika gudomligt gott!
Stor vita bönor i dragondijondressing med fänkålsfrön
2-4 port
1 paket/burk stora vita bönor (ca 250 g avrunnen vikt) några cm finstrimlad purjolök (från både den vita och gröna delen) 1-2 tsk fänkålsfrön 1 tsk dragondijonsenap 1 tsk vitvinsvinäger olivolja flingsalt ev svartpeppar ev torkad dragon
Skölj bönorna. Låt rinna av. Rosta fänkålsfröna i torr stekpanna. Häll över på fat och låt svalna. Skölj och finstrimla purjon. Vispa nu ihop dressingen. Börja med att röra ihop senapen och vinäger. Häll sedan olivolja i en tunn stråle och vispa under tiden. När dressingen tjocknat lite och fått den konsistens du önskar så smaka av med salt och ev svartpeppar.
Blanda i de nu avrunna stora vita bönorna och den finstrimlade purjolöken. Till sist röres de rostade fänkålsfröna ner.
Servera till rostade/grillade grönsaker.
Grönsaksfärs, vegofärs eller nej, jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det. Ni som följt mig genom åren vet att jag inte är något större fan av i mitt tycke "fuskköttprodukter". Det vill säga köttliknande proteinprodukter som t ex sojakorv, sojafärs, sojaburgare och så vidare. Quorn-produkter kommer inte över tröskeln till Miss Meisters kök. Men ibland har nöden ingen lag. Sojakorv av märket Hälsans kök* är nog den fuskköttprodukt jag äter mest. Tätt följt av gourmetbullar och sojafärs. Också tillverkat av Hälsans kök. Har även testat sojabacon (och gjorde en spagetti carbonara), ostschnitzel, cocktailkorvar och sojachorizo av samma tillverkare. Jag vet inte men när jag valt bort kött i min kost så känns det mest konstigt att äta köttliknande produkter. Jag menar, då kan jag ju lika gärna äta riktigt kött. Därför lagar jag till min allra yttersta förmåga mat som inte redan är en kötträtt.
Det var längesedan nu men jag har faktiskt bloggat om vegfärsen tidigare. Då i kombination med linser och morötter. Nu i helgen hackade jag ner champinjoner, zucchini,paprika och tomater och stekte ihop med fuskfärsen. Det går att laga många portioner samtidigt och blir perfekt matlådemat! Och färsen på bilden nedan är ytterligare en variant på fuskfärs där jag bl.a stekte svamp, morötter och använde en burk krossade muttitomater.
Sojafärssås
5-6 port
300 g sojafärs (obs, den färdigstekta varianten) 1 gul lök 3-4 vitlöksklyftor 200 g champinjoner 250 g zucchini 1 gul paprika 4 stora tomater olivolja eller neutral rapsolja, KRAV salt svartpeppar, KRAV torkad oregano, KRAV 1 kruka färsk koriander, KRAV
Tvätta paprikan, zucchinin och tomaterna. Putsa svampen. Strimla paprikan. Skiva zucchinin och svampen. Skär tomaterna i små bitar. Skala och hacka löken. Vitlöken kan med fördel rivas ner i den gula löken. Hetta upp stor stekpanna, alt. traktörpanna, och häll i oljan. Fräs löken mjuk och genomskinlig. Tillsätt svampen. Efter ett par minuter är det dags för zucchinin. Se till att vända på och röra om i innehållet i stekpannan. Blir det för torrt så tillsätt lite vatten och sänk värmen ett snäpp.
Sen är är det dags för tomaterna att göra resten i stekpannan sällskap. Använder du torra örtkryddor så tillsätt även dem nu. Låt puttra in ordentligt och tillsätt till slut den tinade sojafärsen. Smaka av med salt och peppar. Hacka den färska koriandern grovt och vänd i alldeles på slutet.
Använder du en tratörpanna så sätt på locket och låt puttra ett par minuter innan du stänger av plattan. Låt sedan traktörpannan/stekpannan stå kvar på eftervärmen - fortfarande med locket på.
Servera med fullkornspasta.
Smaklig spis!
***
*och nej, jag har inte fått några gratisprodukter från Hälsans kök. Har desutom skrivit om dem flera gånger tidigare genom mina hittills fem år som bloggare. Jo, för det är så jag gör. Gillar jag något skriver jag om det oavsett jag fått smakprov eller ej. Det samma om jag inte gillar något som jag till och med kanske vill varna andra från att lägga sina vanligtvis surt förvärvade pengar på.
I helgen köpte jag årets första sparrisbunt. Och inte var jag ensam om att äta sparris i helgen. Om inte hela Sverige så i alla fall halva Göteborg hade sparrispremiär i helgen. Jorå, hemliga källor säger att både Kim och Charlotta åt sparris vilket även Tina gjorde (som förvisso inte är Göteborgare). Hade först tänkt göra sparrisrisotto men bestämde mig för att gå med de enkla. Jo, för själv konstlar jag sälla till den första färska sparrisen utan steker
den rakt upp och ned i olja och rostar samtidigt tunt skivad vitlök. Har
jag hemma så river jag lite svart Homage (vällagrad hård getost) över sparrisen vid
servering. Dock lagade jag en risotto och åt tillsammans med den stekta sparrisen.
Stekt sparris med vitlök
färsk grön sparris vitlöksklyftor olivolja
Risotto med svamp och morötter
2 port
2 schalottenlökar 1 liten morot 1 1/2 dl risottoris (Carnaroliris) olivolja 1 tsk färsk buljong 1 1/2 dl vitt vin (t ex Obrallo) 2 dl vatten ev flingsalt (med svampsmak) + mer vatten efter behov 150 g svamp smör salt färsk dragon
Finhacka schalottenlöken och tärna moroten i småbitar. Hetta upp olivolja i en kastrull och bryn löken och morotstärningarna ett par minuter. Häll i riset och stek tills det börjar bli lite genomskinligt. Tillsätt sedan den färska buljongen utrörd i 1 dl vatten. Rör om. Koka in. Tillsätt vinet. Rör om och låt koka in.
Tänk på att en risotto kräver frekvent omsorg och omrörning till skillnad från t ex basmatiris som mer eller mindre ångas klart på egen hand under lock.
Tillsätt resten av vattnet och rör om.
Putsa svampen under tiden risotton kokar och och skiva den tunt. Stek i smör och salt. Finhacka färsk dragon och vänd i den stekta svampen på slutet. Ställ åt sidan.
Vanligtvis har jag riven ost i risotton men då ingen ost fanns i kylen fick det helt enkelt bli en risotto utan ost. När riset kokat klart så rör du i den stekta svampen. Klart att serveras.
En enkel och riktigt snabb lunch blev det härom dagen då jag slapp vara på tvångsarbetsplatsen. Grönkål och nötter. Enklare än såhär blir det inte. Önskar färsk grönkål fanns att få tag på året runt. Nu får jag nöja mig med den i vintras inhandlade grönkålen som jag förvällt och fryst in i flera mindre förpackningar. Men lika gott för det då den ändå tillagats i stekpannan. Fungerar också att använda fryst grönkål i t ex en frukostsmoothie.
Se bara till att tina grönkålen ordentligt först innan den tillagas. Jag kramade ur en del vatten ur den förvällda grönkålen innan jag frös in den så den var väldigt kompakt nu och blev lättare och liksom fluffigare då den tinat i ett durkslag under dagen.
Själv tycker jag kokos och grönkål är en suverän smakkombination och har flera gånger under året lagat till grönkål med smak av kokos. Det är dock en smaksak och det går lika bra att använda vanlig olivolja.
Grönkål med apelsin och valnötter
1 port
150-200 g grönkål 2 schalottenlökar 1 vitlöksklyfta 1/2 apelsin flingsalt svartpeppar kokosolja/olivolja (smaksak) en näve valnötter
Tina som sagt grönkålen om den inte är färsk vill säga. Hacka löken fint. Bryn på medelvärme i kokosolja (alt. olivolja) och tillsätt grönkålen. Låt fräsa några minuter tills grönkålen nästan blir lite frasig i kanterna. Tvätta apelsinen noga och riv zest av halva. Pressa sedan saften från apelsinhalvan över grönkålen. Salta och peppra. Rosta valnötterna i en torr stekpanna och servera!
Vad passar väl inte bättre idag än att starta dagen med pannkakor och färsk frukt. Förra våren införskaffade jag för första gången blåbärspulver. Mest för att ha till blåbärsmacarons, på frukostyoghurten och som nu t ex då jag testat att göra blåbärspannkakor. Av någon anledning blir allt jag blandar i blåbärspulvret först sådär lite lila i tonen men den går den allt mer åt en grå och ganska oaptitlig nyans. Och så värst mycket smak vet jag inte heller om det ger, trots den ganska ansenliga mängden. Men men, blåbärspulveris da shit. Värsta supermaten så varför inte. Kan ju inte skada i alla fall tänker jag.
Jag använder mig av ett gammalt handskrivet recept som jag kopierat från mammas receptbok. Hennes receptbok (också handskriven) är fylld av diverse bakrecept som jag inte vet riktigt från vem eller var hon skrivit ner ifrån. Receptet på amerikanska pannkakorna skulle dock kunna vara från hennes amerikanska släktingar. Men jag är osäker. Säkert är ändå att en del recept använder måttet kkp=kaffekopp. Ett högst intressant mått. Intressant för att så många idag inte längre dricker kaffe ur en kaffekopp. Ni vet en sådan där kaffekopp med fat till. Vi bäljar i oss kaffe (latte) från stora glas och muggar. Jag äger inte ens några kaffekoppar med fat till. Så fastän jag säger att jag tar mig en kopp kaffe så är det alltid i en mugg jag dricker ur*. Som om detta inte var nog spinner tankekedjan iväg och ja, vad är egentligen skillnaden mellan en mugg och en kopp. När jag dricker te i en av mina muggar är jag benägen att kalla den för en tekopp men när det kommer till kaffet förvandlas den plötsligt till en mugg. Är det så att jag dricker kaffe ur tekoppar? Eller dricker jag te ur kaffemuggar? Nä. Jag blir inte klok på det.
Hur som helst brukar man räkna med att måttet kkp motsvarar 1,5 dl. Att det just handlar om amerikanska pannkakor här gör att jag visserligen inte kan låta bli att fundera över det amerikanska måttet cup som ju är nästan 2,5 dl (2, 3658... dl). Eftersom mjölkmängden i receptet inte är angiven på annat sätt än "till en ganska lös smet" kan såklart mjölmängden variera varpå både kkp och cup kan användas. Däremot tänker jag att mängden av de övriga ingredienserna passar bättre ihop med måttet kkp.
Amerikanska pannkakor med blåbärspulver
PANNKAKSSMET: 2 kkp vetemjöl 1/2 tsk bikarbonat 1/2 tsk salt 1 msk blåbärspulver 1 ägg 2 msk olja/marg/smör samt mjölk till ganska lös smet smör till stekningen
TILLBEHÖR: päron, kiwi, blåbär och hallon lönnsirap en kanna presskaffe
Vispa ihop och låt smeten svälla en stund. Lägg i en klick smör i stekpannan och när det smält klickar du ut några skedar smet. Jag får plats med tre åt gången men har du en större stekpanna så gör såklart så många som det får plats med. Smeten flyter ut lite men pannkakorna ska inte vara mycket större än ca 10 cm i diameter. Vänd efter 1-2 minuter och stek tills pannkakan är gyllenbrun. Servera med färsk frukt, färska bär och ev lite lönnsirap. Vill du riktigt lyxa till det har du kanske som Pickipicki gjort, egen granskottssirap. Kan bara föreställa mig det skulle smaka hur gott som helst på nygräddade blåbärspannkakor. Jag har bara smakat granskott en gång och det var i Sundsvall för exakt fyra år sedan. Vi serverades en cheesecake smaksatt med granskott till efterrätt. Den var gudomligt god.
Trevlig tisdag!
***
* Ett inlägg påbörjat dagen till ära - för exakt ett år sedan - så i dagsläget dricker jag inte kaffe och har inte heller gjort på drygt sju veckor. Dagen förra året började som beskrivet i inlägget men tog en annan mer sorglig väg under dagen och så blev det helt enkelt liggande. Garanterat är att dessa pannkakor fungerar vilken söndag som helst! Eller vanliga tunna pannkakor som vart dagens brunch.
Idag den 22 april 2009 befann jag mig som i den värsta amerikanska sjukhusserien.
På tal om korvstoppning.* Ungefär vid den här tiden (läs: i början av december) förra året (läs: 2009) råkade jag på detta inlägg av Kristofer i hans blogg Mat och politik. Kristofer som för övrigt ,inte långt efter jag påbörjade denna berättelsen, skrivit ut boken Korv. Bloggposten (och bilden) förde mig osökt till ett nästintill traumatiskt minne från min tid i Santa Barbara.
Eftersom jag är vegetarian är jag förstås inte särskilt välbevandrad bland de allra största köttbloggarna vet jag inte men kanske diskuteras där mathantering, hygien, salmonella, campylobacter, binnikemask och andra typer av matförgiftning och parasiter. Det är något jag annars aldrig stött på under alla år jag läst matbloggar. Matrelaterade opassligheter, besvär och eventuella komplikationer lyser med sin frånvaro. Så håll i er nu, för här kommer information om något vi är väldigt förskonade ifrån här i Sverige.
***
Idag den 22 april, för tre år sedan befann jag mig som i den värsta amerikanska sjukhusserien. Jorå, av med kläder och på med en särk. Plastband runt handleden och varsågod och vänta. I ett rum med flera sängar. Och ja, det var bara ett skynke mellan oss patienter. Detta kan vara dagen som markerar ett före och efter viktökningen med efterföljande svårigheter att gå ner igen. Efter vad som då hände har jag ett inte helt problemfritt förhållande till mat. Inte minst vad gäller grönsaker. Ironiskt nog för en vegetarian kan tyckas.
En levande, men döende, Ascaris lumbricoides
Det är inte utan att jag höll på att svimma då jag en dag upptäckte vad som nyligen funnits inuti mig. En rundmask, Ascaris lumbricoides, på nära 15 centimeter. Det hela började dock långt tidigare. Intet ont anande om vad som komma skulle. Det var påsk och och min kollega (tidigare beskriven här i bloggen med det fingerade namnet Erling) tog sig friheten till långledigt och stack till Brasilien. Det betydde lugn och ro för mig då jag skulle slippa ha honom snarkandes i soffan framför tv:n på högsta volym medan jag jobbade. Då de flesta studenter också var på resande fot tänkte jag passa på att göra en eller annan dagsutflykt (eftersom vi båda inte kunde lämna SB samtidigt) till närliggande vindistrikt osv. Då vår "firmabil", en Chevrolet Blazer, var allt för opålitlig för att ensam ge sig ut på långkörning hade jag hyrt en vanlig personbil. Erling reste på lördag morgon och natten till måndagen bröt "magsjukan" ut. Tack och lov att jag var ensam hemma. Men bye bye utflykter. Påskhelgen kom och jag hade hämtat mig efter magsjukan och gav mig ut på min vanliga joggingrunda. Men jag hade svårt att andas och kände mig helt slut. Höll jag på att bli sjuk måntro? Jajemän. Feber och allmänt hängig och till råga på allt tappade jag rösten. Plötsligt en dag då jag trots hesheten ändå var på bättringsväg hände det. Som tur var befann jag mig på skolan och fick ropat till mig min svenska vän och dåvarande kollega L, som för stunden hade undervisning, åkte med mig till akuten.
Ni som har hund eller katt har säkert fått er beskärda del av diverse inälvsparasiter. Även småbarnsföräldrar kan ibland råka ut för att deras barn fått springmask vilket är ganska så vanligt i Sverige. Någon kanske även har fått binnikemask men när det kommer till parasitic nematode worms även kallat "giant intestinal worms", i mitt fall spolmask, finns inte mycket att hämta hem bland svenska internetsidor. Däremot finns en hel del amerikanska sidor kring ämnet i fråga.
Beroende på om parasiten sätter sig på lungorna eller ej tar det lite olika tid för symptom att visa sig. Symptom som förenklat kallas Ascariasis just på grund av att symptomen uppkommer av rundmasken Ascaris lumbricoides. Det tar mellan 4-8 veckor innan ägget vuxit till sig till en parasit. Symptom som visar sig kan vara hosta, svårt att andas, magsmärtor, illamående och diarré, blod i fekalierna, viktminskning, trötthet och inte minst då själva rundmaskarna kommer ut via ens utsöndrade ämnen från mun eller stjärt.
Klicka på bilden så kommer du till sidan där jag lånat bilden samt hittar även där förklaringar till siffrorna.
I Santa Barbara fanns mycket organisk mat. Farmers Market varje tisdag och lördag i stan och såklart Lazy Acres som bara sålde organiskt odlad mat. Och inte var det bara jag som privatperson som handlade på t ex Farmers Market utan även en hel del restauranger i stan. Så min gissning är att jag själv eller någon på de få favoritställena jag ibland åt lunch på, slarvat med att skölja grönsakerna ordentligt. Den mest sannolika orsaken är alltså att jag själv eller någon på de få favoritställen jag ibland åt lunch på, slarvat med att skölja grönsakerna ordentligt. Organisk odling i all ära men det hör sammanhanget till att gödsla med bland annat mänsklig latrin (=avföring och urin).
***
I Sverige är just denna parasit inte särskilt vanlig men förekommer flitigt i andra delar av världen. Men är vi överlag förskonade från matrelaterade komplikationer? Vad beror det på? För att vi har så rent vatten och håller god mathygien? Förmodligen är det så men vad händer då vi vill ha mer krav-märkt och organiskt odlad mat? Kommer vi se en ökning av inälvsparasiter här i väst? Om det får framtiden utvisa.
Nu vet inte jag om min magsjuka, trötthet, feber och heshet bara var en ren tillfällighet eller om det hade något med parasiten att göra. Faktum kvarstod dock att jag under ett par veckor inte åt en enda grönsak efter sjukhusbesöket. Faktum är att jag inte var sugen på mat alls. När jag väl började äta blev det mest bröd och smör. Sköljer numera allting minutiöst och har väldigt svårt för sallat och t ex färsk bladspenat, mangold och andra goda bladgrönsaker. För en vegetarian som i stort sett lever på endast grönsaker blev detta ett stort problem för min kosthållning. Men jag börjar bättra mig.
***
*Ännu ett utkast jag kommit av mig ifrån. Påbörjades i början av december 2010 och julen närmade sig med stormsteg varav hänvisningen till korvstoppningstider och julfejandet i filmsnutten.
Nu har jag sådär ofrivilligt ramlat ifrån bloggen igen. Under pausen jag gjorde för snart en månad sedan spenderade jag lite tid i Stockholm och blev bland annat bjuden på middag hos självaste Pipopp :D Där fick jag uppleva vårens grillpremiär! Och inte bara det, jag föll pladask för den enklaste smaksättningen av de stora vita bönorna. Dressing på dijon, vinäger och olja, finstrimlad purjo och sist men inte minst rostade fänkålsfrön. Jamen ni hajar själva så gott!
... Susanna Söderman från Hedemora (With Brød och Kaffe i Tønsberg, Norge). Kanske inte helt otippat var hon den av de tävlande jag faktiskt fotade ansiktet på under morgonens arbetstimmar i bageriet. Och det flera gånger till och med. Det var något visst med henne. Lugn och metodisk och samtidigt väldigt glad och energisk.
Efter fem hårt jobbande timmar i köket på Ester Mosessons gymnasium på Lindholmen fraktades alla bakverk till Nordstan där, mitt på torget, dukades de upp i rad efter rad efter rad efter rad...
Wienerbröd av vinnaren av SM unga bagare samt det vinnande skådebrödet som skymtar längst upp till vänster i bild.
På andra plats kom Linn Danielsson (Valhallabageriet i Stockholm) som bl a gjorde de fina "brödknopar" jag fick med på bild (se föregående bloggpost) . Linn vann också kategorierna bästa wienerbröd och frukostbröd. Didrik Persson (Yrkeshögskolan för bagare & konditorer i Kristianstad) knep tredjeplatsen. Didrik var den sista jag kollade in precis innan jag lämnade bageriet i förmiddags då han var i färd med att pensla ananasblad och skära passionsfrukt att använda som dekoration på ett gäng wienerbröd. Inte hade jag kunnat ana att jag skulle se så många läckra och vackert dekorerade wienerbröd på en och samma gång. Karolina Hedlund (Yrkeshögskolan för Bagare & Konditorer i Göteborg) hade av förklarliga själ den största hejarklacken hos sig vann kategorin bästa matbröd. Susanna Söderman, vinnaren av SM Unga bagare, fick inte bara med sig en vinst utan tre då hon även vann kategorierna bästa vetebröd och bästa skådebröd.
Det svenska bagarlandslaget gjorde bra ifrån sig i VM tidigare i år och nu håller vi tummarna att juniorlandslaget kommer sopa banan i EM fram i november 2012. Ettan, tvåan, trean och fyran från SM Unga bagare, dvs Susanna Söderman, Linn Danielsson, Didrik Persson och Patrik Sundin, utgör alltså Sveriges nuvarande juniorbagarlandslag.
Att få vara med bakom kulisserna till Svenska mästerskapen för unga bagare var en otroligt kul och intressant upplevelse. Till en början var allt ganska lugnt och tyst. Alla deltagarna jobbade metodiskt på med sitt. Men allteftersom tiden gick kändes det i luften att något ändrades. Kanske var det nerverna och klockan som för en del verkade ticka på lite väl fort som gjorde det men cola-burkarna började komma fram och det blev mer spring mellan ugnarna och de stora bakborden.
Roligaste maskinen som till synes verkade obegriplig men...
... vips var där trettio små fina degbollar.
Och så var det alla flinka fingrar som formade den ena degklumpen efter den andra till allehanda knutar, snurror och jag vet inte vad. Killen nedan skär saltdegen (för en annan mer känd som trolldeg) på frihand och jag ska erkänna att resultatet var imponerande.
Och vem kunde ana att deglinjalen var redskapet för dagen?
Det gällde att hålla tungan rätt i mun och passa på sitt fönster i det tuffa ugnsschemat
Och fort snurrade det runt där inne i ugnen
De flesta gräddade wienerbröd penslades med en ljummen blandning av aprikossylt och vatten
Det var på det hela taget en otroligt inspirationsfyllt besök och där fanns verktyg och maskiner en annan bara kan drömma om.
Miss Meister, cyklande vegetarian med sikte på magrutor. Bloggar här mest om vegomat och en del om världens tillkortakommanden kring hur vår matproduktion och konsumtion påverkar planeten vi bor på.
